Om boendet och en hållbar framtid (signerat Johan Flyckt)

Barnkonventionen och bostadsfrågan.

Det är torsdag eftermiddag när jag lite förstrött sitter och bläddrar i tidskriften Dagens Samhälle. Kanske inte helt optimalt för miljön men att bläddra i en analog fysisk papperstidning har blivit lite själavård på min resa ut ur en lång sjukskrivning.

Plötsligt fastnar jag för en liten notis i tidningens överkant. Den handlar om kommuners upphandlingar utifrån att FNs Barnkonvention sedan den 1a januari råder som lag i Sverige. Bland annat står det att kommuner, regioner och andra upphandlande aktörer ska ha barns bästa i fokus när de gör sina affärer. Sedan görs en uppräkning av olika verksamheter detta kan innefatta, och det är då det slår mig. Barnens trygghet och förutsättningar i livet tar naturligtvis avstamp i hemmiljön och därmed måste alla barns förutsättningar i boendet räknas in i kommunernas ansvar att följa barnkonventionen.

Medborgarens rätt till bostad inget nytt
I Regeringsformens andra paragraf är det sedan länge fastslaget att bostaden är en del av de faktorer som staten ska trygga för oss medborgare. Ordagrant är det formulerat på följande sätt; -Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152

När det gäller boendet känner de flesta till att staten har delegerat ansvarsområdet till kommunerna. Kommunerna har i sin tur startat kommunala bostadsbolag för att upprätthålla de löften som är formulerade i regeringsformen. Tyvärr har många kommuner, inklusive Sollentuna, idag glömt varför de kommunala bostadsbolagen finns. De använder dem för att dra ut enorma vinster ur bolagen och för att använda bolagens pengar för att utföra verksamheter som borde finansieras solidariskt via skattsedeln. Följden har blivit kraftigt höjda hyror och därmed alltfler svenska barn som lever i fattigdom, otrygghet och i värsta fall även blir vräkta.

Utöver det säljer kommunerna vid utförsäljningar av sina bolag indirekt hyresgästerna till gigantiska globala riskkapitalister som inte bara chockhöjer hyror, utan även gång på gång inte klarar av att sköta grundläggande åtaganden för ett tryggt boende. Det kan handla om bristande kontroller av godkänd ventilation (OVK) och kontroll av hissar. Det kan också vara som i Sollentuna där Fastighetsbolaget HEMBLA underlåter att åtgärda sina livsfarliga lekplatser och därmed låter barnen växa upp i rena dödsfällor.

Är detta nu ett brott mot barnens rätt?!...
Den fråga som byggs upp inom mig får mig att förstå varför jag hoppade till av den lilla notisen börjar så sakta klarna. Rent reflexmässigt frågade jag mig om dagens hantering av bostadsfrågan ens är laglig utifrån FNs konvention om barns rättigheter? De första tre konkretiseringen av frågan är följdfrågorna;

-Är det lagligt ur ett barnperspektiv att vi idag i Sverige har en miljon människor i bostadskö?

-Är det lagligt ur ett barnperspektiv att vi idag vräker barn för att föräldrarna inte har råd med hyran?

-Är det lagligt ur ett barnperspektiv att vi gör människors hem till en handelsvara som kastas mellan oseriösa fastighetsbolag som Hembla, Victoria Park eller Akelius?

Det är många tankar som far genom huvudet. Jag inser dessutom lite skamset att den här typen av tankar inte varit så vanliga i mitt huvud på slutet. När jag började på Hyresgästföreningen 2003 var det den här typen av tankar som drev mig. Men efter upprepade framgångar för de privata fastighetsägarna, som när de fick den borgerliga regeringen att slå sönder skyddet för hyresrätten i en ny lagstiftning 2011, så har jag varit alldeles för defensiv. Nu tackar jag FN observatören Leilani Fahra och filmen Push för att jag är tillbaka. Jag är säkrare än någonsin på att hyresrätten har en viktig roll att fylla för en hållbar framtid. Och lika säker är jag på att globala riskkapitalister som Blackstone och Vonovoia inte har det.

En sak är i alla fall säker. Dagens bostadssituation och hotet om marknadshyror ligger inte i linje med syftet av att göra barnkonventionen till lag. Dagens bostadssituation och dagens skattemässiga diskriminering av hyresboende skapar redan otrygga barn. Marknadshyror skulle ytterligare förvärra den situationen. Jag har i alla fall bestämt mig för att kolla upp den nya lagen lite närmare. Gör det du med!!!

https://www.regeringen.se/49d199/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets-rattigheter/konventionen-om-barnets-rattigheter-svenska-2018.pdfe .

Johan Flyckt