Hur gör vi de globala målen för hållbar utveckling till vardag? (signerat Johan Flyckt)

Johan
Året var 2015 och det fattades beslut om stora saker bland världens ledare. Det pratades om Agenda 2030 och om sjutton punkter för en mer hållbar värld. Sedan dess har det mesta rullat på i samma nyliberala kortsiktiga vinstjakt.

Allt medan isarna smälter, fascister vinner mark i Västvärldens parlament och i min egen lilla bostadspolitiska verklighet fortsätter hemlösheten att öka. Ett uppfriskande undantag har dock varit Greta Thunberg som med jämna mellanrum kört in ett finger i ögat på oss för att försöka få oss att fatta något. Hennes Fridays for Future har retat upp allt från presidenter till den allmänna pöbeln av klimatförnekare samtidigt som det gett hopp till många av oss andra. Frågan är vad gör vi med de sjutton målen från 2015 och hur gör vi Greta nöjd genom att inte bara snacka utan även handla. Jag tror att vi alla behöver skaffa oss en ”Glocal view” och det gör vi bara genom att se helheten i de globala målen och tillsammans bryta ner dem till vardag i lokalsamhället.

Vilka är de sjutton hållbarhetsmålen i Agenda 2030
När höga herrar talar händer ofta ingenting och som proggbandet Träd Gräs och Stenar någon gång sjöng ”Där ministrar kissar vissnar gräset”. Överfört till Agenda 2030s hållbarhetsmål kan man väl säga att de är så omfattande och luddiga att de inte säger så mycket. I alla fall inte vid en första anblick. Men COVID19 och klimatkrisen har visat att kraftiga varningssignaler kan väcka ett sovande folk. Hur illa våra ministrar än kissar så är de valda av oss och om vi vill se en annan verklighet så är det möjligt. Men då måste vi lära oss vilka de sjutton hållbarhetsmålen är, för att sedan bryta ner dem till en lokal verklighet i vardagen och se till att de efterlevs.

De 17 målen
1.    Ingen fattigdom

2.    Ingen hunger

3.    God hälsa och välbefinnande

4.    God utbildning för alla

5.    Jämställdhet

6.    Rent vatten och sanitet för alla

7.    Hållbar energi för alla

8.    Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

9.    Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

10. Minskad ojämlikhet

11. Hållbara städer och samhällen

12. Hållbar konsumtion och produktion

13. Bekämpa klimatförändringarna

14. Hav och marina resurser

15. Ekosystem och ekologisk mångfald

16. Fredliga och inkluderande samhällen

17. Genomförande och globalt partnerskap

Ser vi till dessa punkter så ser det hissnande ut och det känns nästan övermänskligt att greppa. Men när jag satt vid köksbordet och bläddrade i OM nr 20 (En tidning från SEOM, Sollentuna Energi) och såg deras försök att bryta ner målen till sin verksamhet så insåg jag att jag också kan skissa på min egen vision av ett hållbart Sollentuna 2030. Det kanske till och med är allas vår skyldighet att fundera över oss själva och vårt eget lokalsamhälle.

”A Community of hope”
Jag minns första gången jag hörde PJ Harvey sjunga om sin ”Community of hope” och hur hon rörde mig till tårar med sin nakna råa men ändå hoppingivande sång. Det är också så jag tror att det måste börja, som ett uttryck för ett samhälle av hopp. Ett samhälle som inte bygger på girighet, privatisering, staket runt det offentliga rummet och hemlöshet för den som inte sköter sig. Jag tror att det i spåren av klimatkrisen och COVID19 föds en generation som är beredd att ta vid om vi bara kan visa dem att det inte är fult att hjälpa varandra. Jag lovar att Bamse inte är kommunist bara för att han tycker att den som är jättestark också måste bara jättesnäll.

Jag tror att vi ska göra så att vi i alla samhällsled ska bryta ner de sjutton punkterna utifrån det lokalsamhälle vi lever i och se vad de betyder för oss. Vi ska också inse att vi alla bör se på dem utifrån att vi behöver förbättra situationen där vi står och inte försöka jämföra i-land med u-land eller rik kommun med fattig kommun.

I den ena vågskålen har vi lokala kommunpolitiker som sitter på enorma verktyg för att med t ex politiska beslut och kommunala bolag arbeta för en hållbar framtid. Tänk om t ex min kommun använde bostadsbolaget Sollentunahem, energibolaget SEOM, koncernbolaget och vårdbolaget Solom för att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar framtid för våra barn, istället för att jaga ören i skattesänkningar i tävlingen med grannkommunerna Danderyd och Täby.

I den andra vågskålen har vi oss själva som individer, företagare och föreningsmänniskor som också har ett ansvar i vardagen för att försöka nå en hållbar framtid för oss själva och kommande generationer. Tänk om vi kunde ersätta jakten på ensidigt individuellt förverkligande med ett samspel mellan individ och samhälle som blir ett ”vi”. För den som här börjar bli nervös så kan jag lova att jag inte pratar om varken Sovjetiska femårsplaner eller kolchoser. Jag bara menar att nyliberalismen och Svenskt Näringslivs kampanj från 1980 talet om att vi ska satsa på oss själva inte bara lett till att vi skiter i varandra, utan vi skiter rakt ner i strupen på varandra. Allt medan vi samtidigt fördärvar moder jord. Och jag tror inte att vi egentligen vill det.

Jag tror att vägen till ett ”Community of Hope” börjar i mötet mellan människor och i dialogen över ideologiska uppfattningar. COVID19 krisen har också visat att möten och dialog nu även kan ske digitalt och hållbart över hela världen. När viruset drar sig tillbaka ska vi stå redo att kombinera fysiska och digitala möten så att alla människor i våra lokala samhällen får möjlighet till en glokal dialog. Jag lovar att jag ska försöka skapa seminarier på Ribbingsväg 89 som samtidigt är webinarier som kan bevistas från när och fjärran. Vi ska skapa ”Mad-Labs” som utbildar sociala entreprenörer med kaospilotkompetenser. Några som kan föra oss till den omställning vi behöver.

Det är så vi ska kväva ondska, rädsla och girighet. Jag vill påstå att vi idag är i ett kaos men att vi har fått sjukdomsinsikt. Jag tror på generationen som kommer men vi kan inte lägga ner verksamheten och vänta på att de ska städa upp efter oss. Vi måste bygga det tillsammans med vår erfarenhet och med deras styrka. Vi har en unik chans nu inom EU med miljarder för att ställa tillrätta efter den fruktansvärda pandemin. Det är chans vi är skyldiga att ta för de generationer som ännu inte är födda.

För dig som vill bilda dig en egen uppfattning, läsa mer eller kanske anmäla dig till nyhetsbrevet för hållbarhetsmålen https://www.globalamalen.se/ .

  • Skapad

Ordförande
Thomas axelsson
070 - 653 56 86
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Boutvecklare & Processledare
Hyresgästföreningen Reg. STHLM
Johan Flyckt
Tel: 070 - 301 60 18
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Postadress
Hyresgästföreningen Reg. STHLM
Hyresgästföreningen Sollentuna
Box 10117
121 28 Stockholm-Globen

Sociala Medier