Enligt organisationen så ligger de senaste årens hyreshöjningar betydligt lägre än kostnadsökningarna för fastighetsbolagen.

I den marknadsrapport som Sveriges Allmännytta publicerade den 9 november visar statistik att driftskostnaderna för de allmännyttiga bostadsbolagen har ökat med i genomsnitt 2,2 procent sedan 2015, och de totala kostnaderna i genomsnitt med 1,7 procent. Hyreshöjningarna under samma period har legat på i genomsnitt 1,2 procent.

Redan här blir det lite förvirrande – vad är kostnadsökningen egentligen?

Sveriges Allmännytta menar vidare att om inte detta rättas till – det vill säga att det blir högre hyreshöjningar – så kommer detta att leda till sämre underhåll och mindre service till hyresgästerna.

Om vi tar det sista först – sämre (och dyrare) underhåll och service drabbas de flesta hyresgäster av redan sedan flera år, då majoriteten av bostadsbolagen ständigt jagar kostnader i syfte att öka lönsamheten. Så det händer i alla fall, kan vi konstatera.

Vidare så hör vi aldrig vid förhandlingsbordet att bostadsbolagen kräver lägre hyreshöjningar då driftskostnaderna minskar. Detta är en ekvation som inte går ihop alltså. Så fungerar det på hyresbostadsmarknaden.

I detta ska man komma ihåg att alla allmännyttiga bostadsbolag i Sverige utom tre, är aktiebolag och enligt lag ska drivas i vinstsyfte. Ökade kostnader eller inte.

Ytterligare en motsägelsefullhet i detta resonemang från Sveriges Allmännytta är att hyreskraven för 2022 i de flesta fall ligger mycket högre än kostnadsökningarna. Majoriteten av de hittills kända kraven ligger på cirka 3-3,6 procent.