Sälj, sälj, sälj tycks vara det politiska honnörsordet i Stockholmskommunen Vaxholm.

Alldeles precis innan den så kallade stopplagen trädde i kraft 1999 beslutade Vaxholms kommun att sälja sitt allmännyttiga bostadsbolag Vaxholmsbostäder.

Bolaget hade då runt 1 200 hyresrätter. Idag är ungefär 75 procent av dessa ombildade till bostadsrätter. Alltså sålda till bostadsrättsföreningar.

Den skvätt lägenheter som blev kvar som hyresrätter har sedan 1999 haft inte mindre än fem olika ägare. Den kommunala utförsäljningen startade en säljkedja utan dess like.

Den första ägaren var fastighetsbolaget Tornet som efter några år sålde vidare till JM. JM ombildade en massa av hyresrätterna till bostadsrätter, och sedan sålde man resten (drygt 25 procent) till Stena fastigheter – som sedan sålde vidare till Heimstaden som i sin tur sålde vidare till Akelius.

På sätt och vis så äger Heimstaden dessa lägenheter nu igen, då man gick in och köpte hela den svenska delen av Akelius.

Vilken cirkus!

Och nu sitter majoritetspolitikerna i Vaxholms kommun där med foten i pottan. Ganska direkt efter utförsäljningen så visade det sig att kommunen fick väldigt svårt att rekrytera personal till den kommunala verksamheten. Det fanns för få bostäder och då i synnerhet hyresrätter. Därutöver är de ägda bostäderna i Vaxholms kommun så dyra, att en kommunalanställd inte har råd. Och då tar man ingen anställning i Vaxholm heller.