En 73-årig resa.

Att gå igenom SABO:s (numera Sveriges Allmännytta – sverigesallmannytta.se) historia är dels att göra en bostadspolitisk resa i Sverige, och dels att resa genom det svenska välfärdssamhället – den svenska modellen.

1950 – SABO bildas. På initiativ från Bostadsbolaget i Göteborg bildas en centralorganisation: Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag – SABO. Den första kongressen hålls i Malmö i november 1950.

Kommunernas ansvar ökar. Kommunerna får ett ökat ansvar för bostadsförsörjningen. Staten ger lån och bidrag. För att klara det nya uppdraget bildar kommunerna egna allmännyttiga bostadsföretag.

Kontor under en Konsumbutik i Göteborg. Riksdagsmannen Per Bergman anställs som kanslichef. Att föra allmännyttans önskemål vidare till beslutsfattare och myndigheter blir en viktig roll för SABO.

1952 – HBV startas. Det finns önskemål om att SABO ska producera, köpa och sälja byggmaterial för att motverka karteller inom byggmaterialbranschen. I stället bildas den fristående föreningen Husbyggnadsvaror (HBV).

1955 – Lånetak för nyproduktion. Staten inför ett lånetak för nyproduktion. Detta kommer att styra vilken typ av bostäder som byggs. Produktionen blir storskalig, likriktad och standardiserad.

1956 – SABO-revisionen bildas. För att motverka till att bostadsföretagen handlägger sin verksamhet på ett ”ekonomiskt och rationellt” sätt bildas den fristående SABO-revisionen, som företagen kunde beställa tjänster av.

Egna tidskrifter. Att kommunicera är en viktig uppgift. Tillsammans med Riksbyggen ger SABO ut tidskriften Byggforum, med artiklar och debatter om byggande och forskning. Till hyresgästerna ger SABO ut tidskriften Boendet.

1957 – Hyresmarknadskommittén bildas. Riksdagen beslutar att hyresregleringen för allmännyttan avskaffas och hyrorna ska förhandlas med en hyresgästorganisation. SABO och Hyresgästernas Riksförbund instiftar förlikningsorganet HMK för att lösa tvister.

SABO:s saneringskommitté. SABO organiserar en kommitté med företrädare från olika företag för att kartlägga allmännyttans saneringsbehov. Gamla arbetarkvarter ska bort och det är ganska oomstritt innan ungdomar börjar protestera mot rivningarna.

1965-1975 – Miljonprogrammet. För att möta bostadsbristen ökas byggtakten. Det byggs runt en miljon nya bostäder - 1/3 i allmännyttan, 1/3 som småhus och övriga i bostadsrättsföreningar eller privatägda hyreshus.

1969 – SABO får en politisk betydelse. SABO:s kongress beslutar att styrelsen ska spegla mandaten i bostadsföretagens styrelser. Fram till dess hade SABO:s styrelse valts på personliga meriter och bestått av tjänstemän, riksdagspolitiker och kommunalpolitiker.

1969 – Bruksvärdessystemet föds. Hyresregleringen avskaffas successivt. Vid tvister ska hyresnivån fastställas i jämförelse med likvärdiga bostäder.

Från Göteborg till Stockholm. SABO:s kontor flytas från Göteborg till Stockholm och organisationen växer. SABO:s så kallade Beräkningskontor omvandlas till Byggnadstekniska avdelningen och inordnas i SABO:s ordinarie verksamhet.

Kritik mot miljonprogrammet. Byggandet minskar, men trots det lyckas man bygga runt en miljon nya bostäder. Kritiken växer dock mot miljonprogrammets miljöer och bostadsbrist övergår i bostadsöverskott.

1974 – Allmännyttan måste ägas av kommunen. Om ett bostadsföretag ska erkännas som allmännyttigt måste det enligt en ny regel vara kommunen som står för hela grundkapitalet och utser styrelsen. Annars får företaget ingen fördelaktig finansiering.

1979 – Hyresgästerna får inflytande. SABO och Hyresgästernas Riksförbund diskuterar vad hyresgästinflytande kan innebära. 1979 sluts ramavtal om boinflytande, som ger rätt till information och samråd men även viss beslutanderätt om områdets skötsel.

1981 – Ny förvaltningsprofil. Fokus för bostadsbolagen flyttas mot förvaltning och 1981 lanserar SABO ett reformprogram för en ny typ av förvaltning, med inriktning mot service, decentralisering och hyresgästsamarbete.

1982 - Branschtidningen BoFast föds. SABO:s styrelse beslutar att starta en ny branschtidning. Året därpå utkommer det första numret av tidningen BoFast. Den prenumereras av bostadsföretagen men ägs av SABO.

1983 – Staten inför nya lån för att bygga bort en del av miljonprogrammets tekniska brister och minska arbetslösheten bland byggarbetare. 275 000 lägenheter ska repareras, byggas om eller byggas till mellan 1983 och 1993.

1985 – SABO bildar stiftelsen Plus. För att förstärka utbildningsverksamheten bildas stiftelsen Plus. Omorienteringen mot en ny sorts förvaltning kräver kompetensutveckling i bostadsföretagen.

1987 – SABO Utveckling bildas. SABO Utveckling bildas för att bedriva långsiktig forskning och man bekostar en professur i företagsekonomi med inriktning mot bostadsförvaltning. Bostadsföretagen kan söka pengar för lokala förnyelseprojekt.

1997 står 50 000 lägenheter tomma, många bommas igen och allt fler rivs. Affärsmässighet blir ett nytt ledord för allmännyttan och ord som kundanpassning, marknadstänkande och konkurrens nämns allt oftare.

Miljöfrågorna på agendan. Under 80-talet har miljöfrågorna vaknat inom allmännyttan bland annat efter problem med flytspackel och mögel. Miljöfrågorna kretsar nu kring sopsortering och energibesparing. Det byggs flera ekobyar.

Hyreschock efter skattereform. En politisk uppgörelse resulterar i sänkt inkomstskatt och höjda boendekostnader. SABO och Hyresgästföreningen hamnar i besvärliga förhandlingar om hyran. De följande tre åren höjs hyrorna nominellt med 50 procent.

1996 – Stiftelser blir bolag. Kommunerna vill få större inflytande över sina bostadsföretag och de flesta allmännyttiga stiftelserna ombildas till aktiebolag. SABO och Kommunförbundet genomför en kampanj om varför och hur man ska göra.

1999 – Stopplag hejdar försäljning. Allt fler kommuner säljer hela eller delar av allmännyttans bestånd. 1999 införs stopplagen som innebär att kommunerna riskerar sitt generella statsbidrag om allmännyttan säljs och försäljningarna minskar snabbt.

2002 – Allmännyttan får för första gången en särskild lag; Allbolagen. Staten inför på nytt kriterier för vilka bolag som får kallas allmännyttiga: de måste drivas utan vinstsyfte och förvalta hyreslägenheter.

2003 – Treparten gör upp. SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen presenterar en ny uppgörelse: särskilda nyproduktionshyror ska tillåtas för att nya bostäder ska bli byggda, utan att hyrorna måste höja nivån på resterande bestånd.

2007 – Inga hinder för försäljning. Efter ett regeringsskifte ändras återigen reglerna för försäljning av allmännyttans lägenheter. Nu finns inte längre några hinder eller sanktioner för kommunerna. Antalet försäljningar ökar igen.

2008 – Skåneinitiativet. Vid en stor konferens i Skåne enas bostadsföretagen om en kraftsamling för att minska energianvändningen. Tio år senare har Skåneinitiativet sparat energi motsvarande 800 miljoner kronor om året.

Utredning om allmännyttan och EU. Fastighetsägarna skickar en anmälan till EU om otillåtet statsstöd från kommunerna till sina bostadsbolag. Regeringen tillsätter en utredning om allmännyttan och förhållandet till EU.

2011 – Allbolagen. Företagen ska enligt nya Allbolagen drivas enligt affärsmässiga principer och i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i kommunen.

2019. Sabo byter namn till Sveriges Allmännytta.

2017 – SABO:s Integrationsråd. 2017 startade SABO ett integrationsråd, som kom att presentera 23 idéer för att röja undan hinder för integration.

Allmännyttan lika viktig nu som då. Vi fyller 70 år! – Vi fortsätter arbetet på bred front med att lyfta fram allmännyttans roll som en stark och trygg samhällsbyggare samt att skapa goda förutsättningar för våra medlemsbolag.

En allmännytta för alla. Vi ska visa att en allmännytta för alla är bättre än socialbostäder för vissa.