Thomas Axelssons krönika augusti 2021

Skördemånad.

Medan sommaren liksom bara rullar på, funderar man över vart bostadspolitiken tog vägen. I början av sommaren så var de bostadspolitiska frågorna riktigt som heta. Nu betydligt svalare minst sagt.

Å andra sidan är ju detta tiden på året då ”nyhetstorkan” slår till av tradition. Både i den mediala och i den politiska världen. Det går liksom lite på tomgång. Kanske en traditionell rest av industrisemesterns dagar då Sverige i princip höll stängt mitt i sommaren?

Å en annan sida så ska man nog inte misstolka det som hände i politiken tidigare denna sommar. I juni genomfördes det en misstroendeomröstning mot statsminister Stefan Löfven. En omröstning som han förlorade. Dock återkom han raskt som statsminister. Orsaken till denna misstroendeomröstning var förslaget om fri hyressättning för nyproducerade hyresrätter. I varje all den orsak som lyftes fram.

Och så var det ju, men det är ju så här i livet att det ibland finns flera sanningar samtidigt. Lite under denna yta så finner man raskt att det egentligen kunde ha varit vilken politisk fråga som helst, men nu råkade det bli frågan om fri hyressättning för den låg väldigt bra till hands. Utredningen om frågan presenterades i den vevan och en remiss om förslaget förbereddes och sändes ut.

Bara två dygn efter misstroendeomröstningen så försvann denna fråga i syfte att lösa den så kallade regeringskrisen. Och den lär inte komma tillbaka. I alla fall inte på kort sikt.

En mer självklar, och betydligt större, fråga att använda i detta sammanhang borde ju varit den så kallade LAS-frågan (lagen om anställningsskydd) som berör drygt halva befolkningen, och LAS har dessutom varit en het fråga i femtio år.

Så man ska nog inte överskatta den bostadspolitiska debatt som förevarit. Det var aldrig bostadspolitiken som var i fokus. Det var frågan om makten i riksdagen och där var bostadsfrågorna redan från början sekundära. Ett verktyg.

Lite under ytan under denna period i politiken, så finns någonting annat som är mycket bra men inte kom fram riktigt. Regeringen lade ett förslag till riksdagen om att stärka hyresgästernas rättigheter vid upprustningar. Man kan tycka en del om det förslaget, men i det stora hela så är förslaget bra.   

Också ett exempel på reell bostadspolitik i en fråga som berör fler och fler på hyresbostadsmarknaden. Debatten om fri hyressättning handlade mer om att flera partier skulle profilera sig mot regeringen och väljarna, och mycket lite om hyresgästernas situation. Om förslaget om fri hyressättning hade införts, så hade det i vart fall kortsiktigt orsakat marginella förändringar på hyresbostadsmarknaden för väldigt få.

Det är inte alldeles lätt att hänga med i de politiska turerna inte.

Sist men inte minst – glöm inte att det åtminstone en månad av sommar kvar!